Nytt decennium.

Nyårslöfte 2010; börja blogga.

Så har ett decennium gått sedan millenieskiftet. År 2000.
Jag stod på det stora discot på Röda sten, längtade efter att bli vuxen och förväntansfull inför framtiden.

Det som sedan skulle följa de kommande tio åren var svårt att förutse.
Människor som kommit och gått. Vissa tillfaller numera kategorin nostalgi och hör tilll den där världen för länge sen, som glimtar till i anekdoter och minnen.
Lyckorus och stunder som för alltid etsat sig fast i minnet.
Avgrundsdjup som det är svårt att inte tänka på, och ändå så svårt att prata om.
Insikter och lärdomar som är svåra att ta till sig.

Så börjar året med känslostorm. Förvirring. Tomhet.

Hur många gånger ska man orka?

Tiden stannar, själens obotliga ensamhet gör sig påmind när jag går ensam i en frusen stad, i ett nytt kvarter, i staden som folk älskar att hata, som jag på något sätt lär känna på nytt, litegrann, varje dag.

Love will tear us apart.