And I´ll gamble away my fright

Snurrar runt i huvudet.
Hela tiden ska man stå för det man gör, veta vad som är rätt och fel och försöka följa sitt hjärta. När man tror att man vet så är plötsligt allt annorlunda, i ett annat ljus.

Klockan är alltid för mycket, det är alltid svårt att gå upp på morgonen, det finns alltid något att göra. (en gammal restaurangdevis för övrigt) Börjar tro att det inte kommer att gå över. Vill jag ens det?

Sitter på bussen med systeryster och hennes gymnasiekompisar. Får plötsligt flashbacks och känner mig som en av dem, fast jag är den lite konstiga. Helt plötsligt ingen skillnad på oss, jag påverkas av att vilja hänga med i snacket, och hamnar åtta år tillbaka i tiden.

Snart lämnar jag världens bästa teater, mycket sorgligt. Tur att man har världens bästa klass.
Bananen och jag minns resor i världen, skumma australiensare, alla dessa människor man aldrig trodde att man skulle glömma har tydligen redan bleknat bort i minnesbanken. Poeten, den jobbiga amerikanen, de tre vietnameserna från ängelholm, hardy som aldrig ville sluta resa och spådamen i london.

Veckans hat: Radiotjänst har fångat mig i sin fälla och jag börjar tvivla på att jag kommer att komma ur deras nät. Norrbottens länsrätt nästa om jag har otur.