söndag 6 februari 2011

Cover my eyes.

Saker går sönder. Saker tar slut. Det ska tydligen göra ont. Ingenting är lätt, allting är svårt. Hela tiden finns nya oanade dimensioner, nya nivåer att uppnå som vi inte trodde var möjliga.

Nästa steg: bli indestructible.

So would you hold me please
I'm trying hard to breathe
I'm just surviving
So would you hold me please
I'm trying hard to breathe
Stop me from crying

When I see you walking with her
I have to cover my eyes
(I have to cover my eyes)
Every time you leave with her
Something inside me dies
(Something inside of me dies)

tisdag 28 september 2010

Aldrig nöjd

Jag kan inte slita mig från datorn. Jag vet inte längre om det är måndag eller tisdag eller söndag.

Jag vet ej mer om det är dag eller natt och hela världen blir overklig för mig.
Goethe, Den Unge Werthers lidanden, brev från den 19 juni.

Jag känner mig som en övermänniska och en ickemänniska på samma gång. Byråkratin vill mig illa. Jag är ute bland verklighetens folk. De bittra, de som bara gillade läget. Jag skrattar i hemlighet åt att de tycker att det de gör är så viktigt. Vem är jag att skratta åt det?

Så svårt när man inte har någon att titta på i samförstånd. Så glad att jag kan skratta i samförstånd i vardagen när den är som bäst. Kungarna av tylösand får oss att gapa.

Vad har hänt med världen?

Undrar man helt plötsligt en vanlig dag när man får ordningsregler mailade av hyresvärden och plockar ölburkar ur cykelkorgen.

torsdag 2 september 2010

Mitt liv i ett nötskal.


Så här lyckas det bli varje gång jag lägger ner någonting i min väska.
Jag tror att det kanske alltid kommer att vara så.
Det kanske är min personlighet.

söndag 29 augusti 2010

Dear darkness

Dear darkness
wont you cover me again?

Hon sjunger det rakt in i hjärtat, det gör ont men är också skönt.

Mätt på kultur.Mätt på möten. Mätt på analyserandet och tyckandet. Samma människor som trängs i salonger, barer och på dansgolven. Klaustrofobin och känslan av att staden inte riktigt räcker till gör sig påmind.

Relationer förändras, historier upprepar sig, mönster gör sig påminda. Som barn provar vi på det lyxiga livet på det fina hotellet med poolen på taket. På natten är ingenting på riktigt, vinet flödar och den konstgjorda brasan brinner. Dagen efter känns det tomt och hon med de snälla ögonen lyssnar och förstår.

M säger att vi iallafall inte är på samhällets botten. Nej, det är ju sant. Det kan man inte säga med en takeaway-kaffemugg i handen utanför Evas Paley.

Hejdå sommar, hej höst.

onsdag 7 juli 2010

Turkish delight?

Är i turkiet med familjen. Delar sandstranden med resten av Danmark, Norge och Sverige.

Dagarna består av sol,strand,bok,mat,sova,korsord,bad.
Jag läser om Afghanistan och förfäras. Min vän H påstår att man nog inte borde åka ner dit och hjälpa till, för då blir man nog sådär hare-krishna jobbig. Det ligger något i det. Blunda bara.

Vi går på turkiskt bad och blir skrubbade över hela kroppen. Min syster och jag tilldelas två femtonåriga turkar som skrubbar,skummar och masserar oss. De fnittrar och pratat turkiska över våra huvuden. Jag och syster pratar svenska nedanför och fnittrar åt det sjuka i situationen och svårigheten att kommunicera hur bränd min mage är,att det är läge att ta det lugnt.Bisarr upplevelse.

Chock nr 2 är när den stora muskulösa turken ska göra helkroppsmassage på mig och jag hamnar i ett ensamt rum som ser ut som ett harem. Han gnuggar vant in händerna med olja och knäpper upp min bikini. Jag stel som en pinne försöker bryta den tryckta, tunga stämningen med taffliga frågor om det är mycket svenskar här, var han är uppväxt osv. Stakande svar på engelska och konversationen går trögt. Jag går därifrån med en lätt obehagskänsla och funderar på hur man ska veta vad som är "rätt" och "fel" i massagevärlden.

Nu är det dags att lägga ner laptopen och hoppa i poolen!

fredag 2 juli 2010

Vem ska halalas först?

Efter 7 dygn i utmarkerna med barn som ömsom vill halala mig och ömsom krama mig är man lite matt. Man vill ha socialt umgänge och alkohol.

Så går man ut. Så vill man inte gå hem. Så rockringar man sig till ett pass till dans och teaterfestivalen. Härligt att man nuförtiden vågar bjuda på sig själv bland de bud-drickande hipsterkidsen.

Ut i natten som man inte vill ska ta slut. Griper varje halmstrå som erbjuds. Plötsligt i en lägenhet och han berättar om 1600-talet och filosofin. Och Milan Kundera. Han ska doktorera i litteraturvetenskap. Vi röker och dricker whiskey och lyssnar på bach. Han berättat om fugan. Jag tror att det är romantiskt men det är det inte. Jag längtar efter något annat. Någon annan. Jag går hem i för korta jeanshorts. Jag vill inte att taxibilarna saktar in.

Jag är trött på de konstiga drömmarna. De suger musten ur mig. Känner hopp ömsom förtvivlan. Nu ska jag åka på charter till Turkiet och läsa Ann heberlein.

söndag 11 april 2010

The heart asks pleasure first

Konstiga dagar.

Jag flyter runt i tankar och beslut och har vuxenvärldens beslutvåndor hängande över mig. Bara du kan bestämma vad du ska göra. Kanske skulle anlita en livscoach. Solen kommer och värmer, men jag önskar att jag kunde njuta av det till fullo.

Läser om gamla möten, och kommer ihåg saker jag glömt bort.

Jag vill vara här och långt borta på samma gång.