Istid

Mellanstadiedisco på teatern.

Vi köper pizza,popcorn,gör bål, låtlistor med hitsen från vår elva-årsperiod. Skäms-moment uppstår när teaterchefen och regissören ska vara domare i danstävlingen, blir man knackad på ryggen är man ute. Alla anstränger sig lite för mycket, och en obehaglig likhet med hur teaterbranchen ser ut, att bli vald eller inte, infinner sig. Vi skrattar och skruvar på oss. Barnet vinner men genomskådar snabbt att de vuxna lät henne vinna så att hon skulle bli glad, och blir istället sur.

Följer med i natten fast man bara känner för att gå hem.Trött på alkohol och skrål men fastnar ändå i grottan som är svår att ta sig upp från när man väl har satt sig. "Jag har aldrig" fungerar i ute-tristessen, slutar i hets och med a little more information than i needed...

Teater är kul. Barn är kul. Barnteater är kul.

Så var helgen snart slut. Längtan och saknaden kommer om natten när man väljer att gå hem till föräldraboet istället för att följa med klubbkatterna ut i natten. Imorgon blir det spikmatta.