Huset i helvetet

Hemkommen från köpenhamnsresa. Fantastiskt på många sätt.
Vi bor många människor i en liten lägenhet i Amager. Finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Första kvällen tillbringas i flashig lägenhet vid vattnet med köpenhamns kulturklick, och senare på suspekt svartklubb i gammal godisfabrik. Det eldas i tunnor, öl för billig peng, dreads-folket dansar natten lång. Påminns om festivallivet. Taxi,kanelsniglar, god frukost.

Vi sover bort dagarna.

Sista kvällen är det dags att äntra Villa Saló, performance undertecknat Signa.
Det som händer skakar om. Har aldrig varit med om något liknande. Det som jag får bevittna vill jag inte ens beskriva i ord. Den som vill veta mer kan gå in på www.villa-salo.dk.

En del av mig villl aldrig mer tänka på det och glömma denna fruktansvärda upplevelse. Vi är lätt traumatiserade och diskuterar i timmar vart gränsen för vad man kan göra i konstens namn går. Alla drömmer om det. Dagarna går och jag får distans till det jag har sett. Jag kan inte riktigt släppa det, intrycken har etsat sig fast i mig, och jag vet ännu inte vad det har för betydelse.

Tillbaka i vardagen. Folkteatern, unge werthers lidande och scenskolesemnarium. Ser Familjen på Stadsteatern. Klassisk teater. Jag tar det till mig, men upplevelsen av Saló ligger som ett filter över allting, finns med som en liten klocka i bakgrunden.

Så svårt att inte veta vad man tycker. Moralen, känslan och intellektet slåss med varandra. Hm.