fredag 12 februari 2010

I get by with a little help from my friends.

Ibland inser man vad som betyder något på riktigt.

När man varit utan socialt liv de senaste tre veckorna och plötsligt är tillbaka i sfären av de som varit så nära så länge så tåras ögonen och hjärtat sprängs. Att man kan känna så mycket kärlek.

Bananen sms:ade att jag skulle köpa "nöt". Vilket jag då tolkade som NÖT, som i jordnöt, chilinöt cashewnöt eller dylikt.Mhm skumt, tänkte jag, men jaja hon gillar ju naturgodis. Pressbyrån är den enda affär jag passerar och jag köpe ca 15 cashewnötter för 40 spänn.Galet. På vägen uppför den långa vackra backen börjar jag fundera på vad hon menade med "köp nöt" ........kan det vara som i "köp nåt"? När jag kommer fram och frågar får jag svaret. Hon ville ha NÅT. Inte NÖT. Vi skrattar ihjäl oss och äter upp de dyrbara nötterna.


Jag lyssnar på den forne pandaidolen som står och sjunger med ett ledset pojkansikte.Det är någonting som är på väg att försvinna, det vi får se är rester av en tid som vi snart kommer att se tillbaka på och romantisera.

Och vännerna, de strålar runt mig, jag behöver bara ge en blick och de förstår vad jag menar.

Utan er vore jag ingenting. Ni vet vilka ni är.

1 kommentar: